Skolan får inte vara en frizon för radikalisering

Det är tydligt att mer behöver göras i det förebyggande arbetet mot radikalisering – även i svensk skola. Det skriver Andreas Norlén och Camilla Waltersson Grönwall i sin debattartikel.

Enligt en studie gjord i göteborgsförorterna Angered och Bergsjön uppger 11 procent av ungdomarna att de sympatiserar med terrorsekten IS. Enkätundersökningen, gjord av föreningen Varken hora eller kuvad, består av svar från 1 200 skolungdomar mellan 12 och 18 år. 13 procent svarade att de kände någon annan med sådana sympatier. Det är en mycket skrämmande utveckling.

Samtidigt är förtroendet för samhällets institutioner lågt. Hela 49 procent svarade att de har mycket tillit gentemot religiösa samfund, där motsvarande siffran för skolpersonal är 22 procent och polisen 25 procent.

Det krävs utökade insatser för att förbygga terrorsympatier bland ungdomar. Detta särskilt mot bakgrund av att Säpo bedömer att antalet våldsbejakande islamistiska extremister i Sverige på några få år gått från ett par hundra till tusentals individer. Risken är överhängande för att fler barn och unga utsätts för rekryteringsförsök av våldsbejakande extremister. Sverige är i en allvarlig situation och det förebyggande arbetet mot extremism behöver stärkas. Det kommer att kräva insatser på flera områden, även i skolan.

Skollagen är tydlig med att utbildningen i Sverige ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Men enligt en rapport från Skolinspektionen från 2012 är arbetet med demokrati och värdegrund bristfälligt på många skolor. Ofta är arbetet inte integrerat i det ordinarie skolarbetet, utan bedrivs genom någon temadag eller något studiebesök. Det räcker inte.

Skolans ansvar och ansvaret för andra som arbetar med barn och unga, främst inom förskolan och fritidshemmen, att motverka extremistiska värderingar behöver förtydligas. Det behöver bli tydligare vilka konkreta krav som ställs på varje skola, när det gäller att främja demokratiska värderingar, och det behöver bli mycket tydligare att skolan har ett ansvar för att utmana och ifrågasätta elever, som framför åsikter som strider mot principerna som bygger upp demokratin och de mänskliga fri- och rättigheterna. Skolan får inte bli stillastående när vissa elever hyllar terroristorganisationer, motarbetar jämställdhet eller uttrycker sig rasistiskt.

Det är viktigt att detta arbete bedrivs redan på lågstadiet. Den så kallade Rosengårdsrapporten, som presenterades redan 2009, visar att vissa källarmoskéer medvetet riktar sin rekryteringsverksamhet mot minderåriga, eftersom de är mer lättpåverkade. Alla som får veta att ett barn far illa är skyldiga att anmäla det till socialtjänsten. Det gäller även vid misstanke att barnet riskerar att fara illa. I skolan gäller skyldigheten rektorer, förskolechefer, pedagoger, elevhälsan och övrig skolpersonal. Förutom ett bättre förebyggande arbete behöver också anmälningsskyldigheten utökas till att omfatta barn och unga som bedöms vara i riskzonen för våldsbejakande extremism.

Moderaterna föreslår nu en rad insatser:

Vi vill att Skollagen ska förtydligas med ett specifikt uppdrag att motverka våldsbejakande extremism. Alla skolhuvudmän bör ta fram handlingsplaner för hur eleverna ska få arbeta och medvetandegöras om konflikter rörande hedersvåld och religiöst motiverad extremism. Samtidigt bör det tydliggöras att anmälningsskyldigheten gällande barn som far illa även omfattar barn som bedöms vara i riskzonen för influenser från våldsbejakande extremism. Alla skolhuvudmän, i samarbete med lokala förvaltningar och relevanta myndigheter såsom Polisen, ska ta fram en åtgärdstrappa för hanteringen av barn och unga som bedöms befinna sig i riskzonen för terrorsympatier.

Moderaterna vill även att Skolverket får i uppdrag att årligen kartlägga icke-demokratiska värderingar bland barn och ungdomar samt ta fram lämpligt stödmaterial för skolor att använda i undervisningen. Till sist vill vi att det genomförs ett kompetenslyft rörande våldsbejakande extremism och hedersstrukturer bland lärare och personal på landets skolor.

Sverige ska ha en trygghet att lita på – som gäller alla. Det är tydligt att mer behöver göras i det förebyggande arbetet mot radikalisering – även i svensk skola.

 

Andreas Norlén, ordförande (M) i riksdagens konstitutionsutskott, riksdagsledamot för Östergötland

Camilla Waltersson Grönwall, skolpolitisk talesperson (M)

Gör som Andreas Norlén och Camilla Waltersson Grönwall och tyck till om detta ämne eller något annat. Debattera på vår Facebook-sida eller skicka in din debattartikel till oss: press@norrkopingnews.se

Missa inga nyheter:

Ladda ner Norrköping Newsappen:

Android eller iOS(Iphone).

Följ Norrköping News på Facebook.