Temabild: Pixabay

Allt sämre krisberedskap – länets vård nära botten

Bland de utvecklade länderna i OECD ligger Sverige sämst till i fråga om andelen vårdplatser. Och i bottenskiktet på listan över de län där antalet vårdplatser är flest återfinns Östergötland.

Östgötarna blir allt äldre och mer vårdkrävande. En utveckling som går hand i hand med en alltmer förfinad medicinteknik, som gör det möjligt för vården att hjälpa allt fler, med allt mer.

Samtidigt har Östergötland ett större behov av vårdplatser än många andra regioner. Detta eftersom den högspecialiserade vården på US, dit patienter som kräver långa vårdtider skickas från hela landet, behöver fler vårdplatser än vanliga sjukhus.

Allt färre vårdplatser

Ändå minskar antalet vårdplatser stadigt i länet. Sjukhussängar finns. Men bristen på sjuksköterskor gör att de inte går att bruka.

2016 var antalet disponibla vårdplatser i Östergötland 897 stycken. I fjol hade de minskat till 854.

Snittet för riket är 2,2 vårdplatser per tusen invånare. Halland, som ligger sämst till, har 1,8 vårdplatser/1 000 invånare. Östgötarna har idag tillgång till två vårdplatser per tusen invånare.

Svårt klara kritiska lägen

Det betyder att Östergötland av Socialstyrelsen rankas som ett av de svenska län där vården har allra svårast att klara kritiska situationer. Ett faktum som rimmar illa med att vi har ett av landets mest högspecialiserade sjukhus i länet.

Att Region Östergötlands mål om en 90-procentig beläggning av de vårdplatser som finns inte håller, förbättrar knappast läget.

På flera kliniker är beläggningen idag 100 procent. Det ökar risken för överbeläggningar och att patienter måste vårdas på avdelningar där de egentligen inte hör hemma. Något som i sin tur medför ökad risk för vårdskador.

”Vi arbetar med frågorna”

Att läget är prekärt bekräftas av Region Östergötlands vårddirektör Ditte Persson Lindell. Hon betonar dock samtidigt att man uppmärksamt följer utvecklingen och att arbete för att förbättra situationen pågår.

– Vi har hyrsjuksköterskor för att kunna ha vårdplatser öppna. Det är ansträngt men vi klarar det med ett bra samarbete. Men det får inte bli en enda vårdplats mindre har jag sagt. Vi arbetar mycket med dessa frågor, exempelvis inom utbildningsområdet som betald vidareutbildning för sjuksköterskor, bra introduktioner i yrket, karriärvägar och även att använda varje medarbetares kompetens så bra som möjligt, säger Persson Lindell till nt.se (betalvägg).

Brister i kartläggningen

Moderata regionrådet Marie Morell, som är ledamot i samverkansnämnden i sydöstra sjukvårdsregionen, medger också att vårdplatsbristen är ett problem. Samtidigt pekar hon på brister i Socialstyrelsens kartläggning.

Vård på korttidsboende och hemsjukvård i kommunal regi, finns till exempel inte alls med i kartläggningen. I flera OECD-länder existerar inte denna typ av vård. Där vårdas istället de patienter som i Sverige skulle ligga på korttidsboende på sjukhus. Det gör att Sverige ser ut att ha färre vårdplatser jämfört med dessa länder, än vi egentligen har.

– Det är alltid svårt med internationella jämförelser. Vi har gjort en väldigt stor förflyttning av vårdplatser till kommunerna. Vård i hemmet kommer inte med i statistiken utan det är bara en säng på sjukhus som räknas, förklarar Morell för nt.se (betalvägg).