BEVISAT: Medfödda gener orsakar alkoholism

Länge har forskarna spekulerat i, om det är beskaffenheten hos våra hjärnor, som avgör om vi blir alkoholister eller ej. Nu tror sig en grupp östgötaforskare kunna bevisa det också. Upptäckten kan revolutionera behandlingen av alkoholism och leda till att fler lyckas resa sig ur missbruk.

Det forskargruppen, som är stationerad vid Linköpings universitet lyckats med, är att isolera en särskild sorts gen i våra hjärnors centrum för känslomässiga reaktioner – amygdala. Gener som det tycks finnas färre av hos personer med alkoholberoende, än hos andra.

Amygdala, som är en del av hjärnans känslosystem – limbiska systemet – kallas ibland för ”reptilhjärnan” och anses vara det centrum i hjärnan som i första hand styr hur bra vi är på att fly eller fäkta, när vi utsätts för akut fara, eller känner oss extremt stressade.

De aktuella generna, har bland annat till uppgift att reglera halten av signalsubstansen GABA, som omger nervcellerna i amygdala och som bland annat påverkar hur vi reagerar på alkohol. Det gör de genom att sända ut ett så kallat transportprotein, som döpts till GAT-3 och som – genom instruktioner från våra GABA-reglerande gener – ser till att varje nervcell förses med exakt rätt mängd GABA för att vi ska reagera rätt, på det känslomässiga planet.

Hos alkoholister har halten av GABA, visat sig vara högre än hos personer som inte är alkoholberoende, antagligen eftersom generna som ska balansera nivån är för få för att klara sitt uppdrag hos den som är alkoholist. Det tyder i sin tur på att överskott av GABA i amygdala kan vara orsaken till att vissa människor lättare fastnar i alkoholmissbruk, än andra. De föds helt enkelt med en ökad risk för att bli alkoholister.

De nya forskningsresultaten väntas leda till att man kan ta fram nya mediciner som är ännu mer effektiva i behandlingen av alkoholism. Men de förklarar även mekanismerna bakom ett par av de mest framgångsrika mediciner som just nu testas och används för behandling av alkoholberoende, men som man tidigare inte haft full förståelse för hur de verkar.

Försupna råttor satte forskarlaget på spåret